Julgardiner och My

Redan torsdag! På söndag är det som bekant första advent! Det känns inte som att det redan är dags! Tittar man ut eller går ut så känns det mer som början av mars... Blött, grått och trist! Det regnade i alla fall inte när jag kom hem och skulle ta ut hundarna! Kände för att gå ett annat håll, så det blev det! Då lyckades jag med något så otroligt som att gå vilse!!! Följde en ganska bred stig som sedan blev mindre och mindre, den tog slut vid ett sankt snårigt parti... Tänkte att jag kan säkert gå åt höger så hittar jag stigen som jag hade tänkt komma till. Så det gjorde jag... Men det blev bara snårigare och snårigare... Inte hittade jag stigen! Så då bestämde jag mig för att vända och ta mig tillbaka men det var inte heller speciellt lätt... Man tittar inte så mycket upp när det är fullt med grenar överallt... Hundarna tyckte i alla fall att det var kul! Vi kom så småningom till en åker och därifrån kunde jag ta mig till stigen som jag hade tänkt komma till från början... Som tur var hann det inte bli helt mörkt!

Eftersom det är advent på söndag bestämde jag mig för att ta fram alla julgardiner och stryka dem... Det tar sin lilla tid men fint blev det! Tommy kollade så att alla ljusstakar och stjärnor fungerar så nu är de redo att sättas upp!

Idag har jag ju utlovat en beskrivning av My. När jag kom på namnet My så tänkte jag på en helt annan figur i Mumintrollen än just My... Det var Sanna som frågade varför jag döpt henne efter den lilla elakingen... Men då var det försent! Så hon heter alltså My och är en smal border collie tik. Ibland kallas hon masken för sin smala lekamens skull... Hur är nu My? Hon är nog den som är svårast att beskriva... Hon är självständig och mycket envis... Klarar sig på många sätt väldigt bra på egen hand men är ändå ganska feg... Låter det konstigt? Det är det också! Om Tía alltid är glad så är hon mer fundersam! Hon kan vara tokglad ibland och då skäller hon ett otäckt högt skall och svansen går så att hela kroppen viftar! Det är inte lätt att träna henne! Hon måste verkligen kolla att hon förstår vad det är man menar innan hon ens försöker. Försöker man snabba på det hela genom att muta henne med godis för att man tror att det ska hjälpa så får man skylla sig själv! Det resulterar i att hon gör saken ännu långsammare för då kanske man får en extra godis! Men när hon har förstått vad det är man vill kan man träna ganska länge för hon gillar att jobba! Hon har inga planer på att vara kvar längst ner på rangskalan i familjen, hon försöker att klättra upp! Något som framförallt Tía har blivit drabbad av... Förmodligen för att hon inte alltid mår bra! My kan vara väldigt kelig och hon älskar människor precis som Bianca! Hon är även väldigt avundsjuk! Vilket säkert är ytterligare än orsak till att hon blir arg på Tía, båda vill gärna ha matte för sig själva! Kanske var det ett passande namn trots allt...

Jag är inte bortskämd! Jag hjälper bara matte med bloggen!

Agility är kul! My i full fart på DM 2007!

Tävlingsansökan och Tía

Det blev inget inlägg igår... Så det kommer idag istället! Dagen började med kallt och torrt väder men har sedan övergått till mildare och regn... Suck!!! Hellre kallt och torrt än regn och vått! Det blir lika kallt och dessutom geggigt och otrevligt! Ikväll har jag använt mig av teknikens under och anmält vår tävling till augusti 2008! I alla fall tror jag att jag har gjort det... Får väl se om jag får något svar! Den 24:e augusti blir det en officiell agilitytävling, klass 1 - 3 på Lidköpings BK! Hoppas att den kommer att bli bra!

Men så över till inläggets andra punkt... Tía. Min aussietik som är fem och ett halvt år och som har varit sjuk väldigt mycket under sitt ganska korta liv! Det säger väl en del att när jag kommer till veterinären så kan de säga; - Hej! Det var länge sen! Hur är det? o s v... Väldigt trevligt men då inser man att man varit där väldigt många gånger! De kan även säga, va' bara vaccinering eller va', är det inte Tía.... Givetvis har detta säkert påverkat hennes personlighet! Fick henne beskriven av en annan ganska välkänd medium agilityförare så som "DAMP hund". Alltså en som aldrig kan vara still... Det stämmer på ett sätt! Tía är nästan ständigt i rörelse, när de andra hundarna ligger lugnt ner för att det inte händer något kan hon vandra omkring för att se om det kanske inte trots allt skulle kunna hända något... Hon är en påhittig tjej som alltid är hungrig!!! Så om man sitter och äter eller befinner sig vid köksbordet så kommer hon gärna bärandes på något som t ex vantar, nycklar, skor eller en leksak. Det är inte för att hon vill leka utan för att hon tycker att hon kan byta till sig mat! Helst det som vi äter och mycket! Det är svårt att få henne att sluta! Lättast är det att ge henne något, t ex en gurkbit eller salladsbit och sedan duka av från bordet! Smart är hon, hon vinner ju nästan varje dag.... Det är nämligen lite tröttsamt att bära tillbaka allt efteråt! Tía är inte lätt flörtad när det gäller att göra som andra människor vill, kanske om det finns godis! Hon är mattes hund! Finns det godis kan hon göra det mesta till och med bli klappad men så fort godiset är slut så går hon sin väg... För sin matte kan hon göra nästan vad som helst! Men det är klart att hålla på och träna lydnad det är inget för henne, det ser ut som om hon tycker att det är under hennes värdighet, det går långsamt och är booooring! Ett långsammare inkallande kan man leta efter! Det ska jämföras med hennes fart på agilityplan! Då är det turboväxel! Tía bryr sig inte om andra människor eller hundar särskilt mycket, hon kollar och konstaterar att de finns, och?! Hon är cool! Men ta fram lite hinder och det blir liv i luckan! Tyst är inte hennes melodi! Man måste tala om när något är roligt! Alltså skäller man sig igenom en bana! Hon är Biancas raka motsats när det gäller träning, varför sluta när man ha roligt? Det blir bara roligare ju längre man håller på.... Hon vet och kan ofta väldigt bra själv!

Godisletande är superkul tycker Tía! Den här lådan gör hon snabbt och enligt henne finns det alldeles för lite godis i den...

hmm, kom till mig din lilla godisbit...

Eftersom allt ska hända på en gång så blir hon ibland lite missförstådd av andra hundar... Vadå, jag vill ju bara busa när jag kommer springandes rakt in i dig och skäller! Det är väl inget att bli rädd / sur för? Tía ser alltid snopen ut när andra hundar blir sura på henne... Sen kan hon så klart försvara sig om det behövs! Det vet My!

Izzie när hon vill bli klappad på magen...

Imorgon ska jag försöka beskriva My!

Tandläkarbesök och Izzie

Så blåste måndagen in... Jösses, va' det har blåst idag! Inte några ljumma vindar inte... Men det har i alla fall inte regnat!!! Alltid något! Efter jobbet skulle jag till tandläkaren på återbesök... En gammal lagning hade försvunnit så det hade blivit hål igen när jag var där för två veckor sedan så idag var det alltså dags för att laga den... Inte något som jag såg framemot! Jag är inget bra på borrar, ilningar, sprutor eller smärta! Tandläkaren sa att det var ett litet hål och det skulle inte behöva borras så mycket, därför rådde han mig att inte ta någon bedövningsspruta eller i alla fall prova utan! Det gjorde jag och det var inte alls så farligt! Visst ilade det lite men det gjorde inte speciellt ont! Så var det dags för den roliga betalningen... Men jag överlevde den också! Alltihop tog ca en kvart! Så jag var hemma 55 minuter innan jag egentligen skulle vara hemma! Det tyckte hundarna var bra för då kunde vi gå en långpromenad i skogen innan det blev kolsvart!

Idag tänkte jag att jag skulle försöka beskriva Izzies personlighet. Det är hon som är näst äldst! Så husse får hjälpa till lite mer med bloggen än vanligt! Izzie är en aussietik med mycket vakt och rädslor samtidigt som hon är helt supergosig med dem hon känner och tycker om! De människor hon inte känner eller inte gillar skäller hon på och de får inte komma nära! Med nära gäller ca 5 m i diameter från henne räknat... Det bästa är om hon får hälsa själv när hon vill då fungerar hon bäst! Med husse är världen ett bra ställe tycker Izzie men om det bara är matte med så är det bäst att vakta, för hon klarar sig minsann inte... Busa med boll är toppen helst om man kan kampa lite och sedan drar man! Allt som är hennes är verkligen hennes! Hon gillar inte att dela med sig av t ex pinnar i skogen! En pinne kan hon bära och släpa på länge alldeles själv det är ingen annan som ska röra den. Träna är jättekul! Så länge det inte dyker upp en terv för då måste man först kolla in vad den håller på med! Om inte husse är i närheten kan man till och med träna med matte! Det brukar faktiskt gå bra! Barn är otäcka varelser! Dem litar hon inte på! Men det som är allra värst i hela världen är smällare och raketer! Överhuvudtaget måste man undersöka alla mystiska ljud som hörs! Oavsett om det är någon annan som har hört dem eller inte! Att gå ut när det är mörkt med matte är otäckt, för då hör hon alltid mystiska saker och matte fattar inte att det är något farligt... När jag själv vill gosar jag gärna med matte och husse, de ska klappa min mage annars låter jag högljutt tills de fattar! Om det kommer någon hon gillar eller om hon vill ha uppmärksamhet kan hon låta så att det låter som om hon sjunger! Eller så kuttrar hon som en duva! Om husse skulle visa fel väg eller vara för sen i sin kommendering på agilitybanan så morrar hon! Med andra ord: en på ett sätt självständig och tuff dam och på ett annat sätt en liten rädd hare...

Izzie busar med en boll och husse.

Men hallå, ska ingen putta till bollen så att jag kan få fånga den?!

Upplet och Bianca

Idag var det inte alls lika mysigt att gå ut på morgonen... Tre plusgrader och regn... Det är riktigt otäckt väder tycker jag! Tror inte att hundarna heller tycker att det är så värst mysigt! Det blir dessutom ganska mörkt! Särskilt som Tía tycker att det är läge att gå upp strax efter sju... Izzie och husse tog en liten sovmorgon och därmed slapp de regnet, skönt för dem!

Idag hade vi bestämt med Marie och Texas att vi skulle träffas vid 10 och träna lydnad om det inte var allt för dåligt väder. Det började så klart att regna när vi satt oss i bilen men när vi kom bort till klubben så slutade det! Skönt, men för säkerhets skull drog vi på oss våra regnställ! Tía var inte på g för att träna lydnad idag! Hon gick jättesnyggt fritt följ och gjorde ett näst intill perfekt ställande men sen var det stopp... Hon var mer intresserad av att äta gräs... Så jag bytte hund till My. Hon var på g!!! Hon brydde sig knappt inte om husse, Izzie, Texas eller Marie! Det gick riktigt bra! Visst behöver vi träna mer på ställande eftersom hon fortfarande kan ta ett litet steg... Men det börjar gå riktigt mycket bättre! Så när vi kört igenom alla momenten utom läggandet i ettan fick hon vila i bilen. Jag testade även rutan med henne och la hennes buskanin där... Visst, hon sprang jättesnabbt ut till rutan, tog kaninen och fortsatte springa.... Alltså, ingen kanin där nästa gång!

Så tog jag ut Bianca, hittade en gammal boll i ett snöre i bilen som jag vet att hon gillar... Sedan försökte jag få henne att gå fot... Hon gick ungefär två steg och sedan blev det hopp vid sidan och framför för hon ville busa!!! Det går inte att motstå henne i det läget så det fick bli lite kamp! Fast hon drar så våldsamt så hon lyckades vinna bollen... Kom tillbaka för mer kamp, när jag lyckades få bollen så gick vi lite kort fritt följ igen... Fast efter några steg blev det mest hopp vid sidan.... Det är härligt när hon är så här pigg så att hon vill göra något! Efter lydnadspasset hade vi bestämt att vi skulle träna lite upplet. Något som vi försöker att göra under senare hösten och vinterhalvåret.... Annars blir det liksom inte av! Bianca var först ut och hon var superivrig! Rusade iväg och kom snabbt tillbaka med sakerna! Alla fyra gick som en dans! Det här säger en del om Biancas personlighet, något som Baron och Falstaff ville att jag skulle försöka mig på att beskriva! Fast egentligen var det deras husse, Bengt... Bengt har beskrivit Baron och Falstaff på sin blogg på ett bra sätt! Så nu försöker jag mig på samma sak... Fast jag tar nog en hund om dagen... Alltså Bianca, hon har alltid varit sugen på att jobba, även om det har avtagit lite när hon fått ont i ryggen. Men det har alltid varit på hennes villkor... Visst kan jag träna lydnad med dig tycks hon ha tänkt ibland, men inte sjutton tänker jag utföra samma sak mer än max 2 gånger på en dag... Jag fattar ju! Varför göra om det då?! Så upplet funkar om man gör det på olika ställen och använder olika saker... Gör man det på samma ställe mer än två gånger i rad så hämtar hon inte sakerna... Men idag gjorde vi en gång var för varje hund och då tyckte hon att det var superkul!!! Bianca är verkligen en bestämd dam och ytterst envis... Det har med andra ord varit svårt att träna med henne när hon var yngre men samtidigt vill hon verkligen vara tillags! Hon är likadan med andra hundar, här kommer jag och jag bestämmer! Hon startar inga bråk men backar inte heller om någon skulle få för sig att bråka... Vilket väldigt sällan händer med henne eftersom hon är så tydlig! Människor (främmande eller kända) är till för att klappa henne och skulle de ha något i fickan så är det självklart hennes... Om hon är lös och någon utav de andra hundarna skäller på någon så ska hon genast dit och liksom be om ursäkt efteråt, särskilt om jag har blivit arg de andra hundarna... Vilket inte alltid är så himla lyckat! Eftersom hon anser att det är hon som bestämmer så lyssnar hon inte alltid på matte och husse, särskilt inte om de låter lite arga... Det har blivit värre med åren... Kanske beror det på att hon är pensionär... Hon är den självklara ledaren bland hundarna, de andra tre visar henne respekt och sätter sig inte upp mot henne!

Bianca har hittat ett föremål, men kan du hitta henne?

Full fart tillbaka! Det syns att det här tycker hon är kul!

Det var Bianca som var klart säkrast på uppletet idag! De andra tycktes ha blivit trötta av lydnaden, Tía var inte på humör, markerade var föremålen låg men var inte speciellt intresserad av att hämta dem... My har ju inte gjort det så många gånger, så hon förstår inte riktigt vad det är hon ska göra! Idag sprang hon glatt ut och hämtade pinnar... fem gånger! Sedan fick jag henne att hämta föremålen... Fast det kommer att bli bättre! Idag kunde hon hämta de två jag lagt ut till henne!

Nu ska vi nog ta en liten sväng ut på sta'n och kolla julskyltningen! Idag är det nämligen skyltsöndag för julen i Lidköping. Känns tidigt....

Bäverspår

Imorse var det kallt, ca -4.... Men det var en fin morgon så det blev en härlig morgonpromenad! Efter att ha ätit frukost var det dags för operation städning! Det var ett tag sedan sist... Det blir ju så när man inte varit hemma på några helger! Så det var välbehövligt även om det inte var speciellt kul... Men det är en viss tillfredsställes när det väl är gjort!

Vi ville verkligen träna idag, tänkte att det går kanske att bära fram lite hinder på appellplanen. Men när vi väl kom iväg så hade solen försvunnit, men det var ändå ganska skönt väder! När vi kom fram till "vårt" promenadställe innan klubben så upptäckte vi att det låg en stor björk på marken en liten bit bort, konstigt! Det såg ut som om någon hade fällt den, lite bäveraktigt! Men varför skulle den ligga där? Så vi var tvungna att titta närmare! Klev ut i det halvhöga gräset och såg då att där fanns en bäck och en fördämning! Fler träd såg ut att ha blivit fällda av en bäver eller två! Man blir full av beundran över deras starka tänder! Vilket jobb att fälla denna jättestora björk! Men hur sjutton ska de sedan få ner den i bäcken? Eller ska den inte användas till fördämningen... Ska bli spännande att följa utvecklingen... Vi började dessutom att fundera på vad en bäver äter... Inte kan den väl livnära sig på fisk för då skulle den svälta ihjäl i den lilla bäcken som på sina ställen knappt är större än ett dike!

En fördämning, förmodligen byggd av en bäver eller två!

Vilka tänder!

Vi gick en ganska lång runda innan vi åkte vidare till klubben. Där var det fullt av bilar! Det var instruktörsutbildning. Så planen var fri för träning! Agilityplanen var full av vattenpölar med is på så det skulle inte gå att träna på den planen. Appellplanen var frusen och därmed lite knölig så det var ingen idé att släpa fram några hinder! Istället blev det lydnadsträning, alla utom Bianca tränade och de var alla duktiga!

Tía kampade efter att vi tränat! Något som hon inte gör så ofta!

Åh, va´skönt att få svalka av sig efter ett träningspass, tycks Izzie tänka!

Klotter och snö

Imorse var det inte lätt att komma ur sängen... Jag var supertrött! Inte blev det bättre när jag upptäckte att det regnade.... Så det var bara att leta rätt på regnkläderna och lägga fram handdukar. Men när jag väl kom ut visade det sig att det regnade inte speciellt mycket eller så hade det slutat... Men inte blir jag ledsen för det! Som vanligt så får hundarna vara lösa när de har gjort sin morgontoalett och jag plockat upp efter dem, något som fler och fler hundägare runt omkring här tycks ha rationaliserat bort! Izzie får dock vara i koppel för säkerhets skull, det är verkligen husses hund så hon lyder matte när hon känner för det! Vill ju inte att det ska hända en olycka! Så när jag går där med den lilla bajspåsen och är på väg till nästa "bajslåda" för att slänga den så ser jag att på den är det klottrat ett stort hakkors. Vilket får mig att fundera över bajslådor (på morgonen är jag inte riktigt vaken utan då kan alla möjliga tankar fastna), det brukar ju vara en bild på dem för att man som hundägare ska veta att det är där man ska lägga sin påse. Om det då är hakkors, innebär det att man ska slänga nazister där? Ska de i så fall vara i påse? Hmm, kom inte fram till något utan fick ta diskussionen med kollegan i bilen på väg till jobbet... Hon tyckte nog påse annars var det synd om skiten... Kan nog bara hålla med :-)! Det verkar vara en våg med klotter i staden nu igen... Trist! För det är mest tags och trista symboler...

Tommy var ledig idag så vi hade bestämt att när jag kom hem skulle vi allt åka och träna! Vi brukar dessutom träffa Marie och Texas och träna lydnad på fredagar så det såg jag framemot! Men vädret var verkligen inte på sin soliga sida! Regn till och från hela förmiddagen, grått och mörkt! Dessutom började det blåsa! Efter lunchen kom det dessutom något stort vitt farande mellan regndropparna, snö! Fast då var det mest regn! Så när jag kom iväg från jobbet var det mer snö i luften och Marie liksom jag hade ingen träningsinspiration... Så vi ställde in träningen idag och hoppas på bättre väder i helgen! Tommy och jag tog en kopp kaffe och satt en stund och pratade vid köksbordet innan vi var tvungna att ge oss ut med hundarna. Då började det komma mer och mer snö och blåst! Så det fick bli Råda och flygfältsrundan, där har man lä av skogen! När vi gick där började det snöa riktiga lappvantar! Riktigt mysigt! I alla fall när man har vinden i ryggen! Tyvärr blir det nog inte liggande utan kommer att slaska bort! I sta'n är det redan borta men där uppe var det riktigt härligt och snön la sig till och med på träden!

Bianca rullar sig glatt i den blöta mossan medan snön faller! Snö och då särskilt blötsnö är hennes favorit, för då kan det bli snöbollar!

Det var inte mörkt när vi gick men kortet blev det ändå! Men det blev en ganska härlig bild tycker jag... Snö...

Nu ska det nog bli lite glögg så att man tinar! Så får man hoppas på bättre väder så att det kan bli lite agilityträning i helgen! Hänger ni med, Frida och Monica?

Fotboll och gråtristess

Igår bjöd jag raskt in mig själv till mamma och pappa eftersom jag ville se EM-kval matchen... Vi har inte 3:an utan bara "skogstv" som en del säger! Inte för att de hade tänkt att se matchen men de var snälla nog att gå med på det, tack! Med följd så klart alla hundarna och fiffigt nog fick jag då även sällskap på kvällspromenaden! Hundarna förstår inte varför matte sitter där och suckar och ropar högt rätt var det är! De tycker att det finns bättre saker att göra en att titta på TV. De har väl egentligen rätt men ibland så måste man bara titta! Bianca tycker inte om sportprogram, hon tycker att matte och husse blir konstiga då... Tía tycker att det är mysigt att bara få vara med så hon bryr sig inte om vad det är på TV. My börjar bli mer som Tía och man kan få heja högt. Izzie är ju som vanligt tillfreds bara hon får ligga bakom t ex soffan...

Idag har det varit en ytterst gråtrist dag! Lite dugg i luften och så grått, bara grått! Känns inte som om man har vaknat än... Såna här dagar tappar man lite lusten för att göra nåt aktivt! Hade tänkt åka och träna lite lydnad och kanske lite agility men när vi hade gått vår långa promenad på eftermiddagen hade jag ingen som helst inspiration och då är det meningslöst... Får hoppas att inspirationen infinner sig tills imorgon! Hundarna behöver och vill göra nåt aktivt!

Hur det gick i matchen? Jo, Sverige vann faktiskt!

Mörker...

Usch, vad det blir mörkt fort nu på eftermiddagarna.... Jag längtar redan till våren och ljusa härliga kvällar!!! Ja, jag vet att om det kommer snö som blir liggande (blir den det då?) så blir det i alla fall lite ljusare! Det är väl det ända som är bra med snö... Fast är det kallt blir det mindre smutsiga hundar och det är ju bra! Sedan vill man ju ha snö runt julhelgen och nyår så klart! Aldrig blir man nöjd!

Det är lite spännande med mörker... Dessutom är jag faktiskt lite mörkrädd... Det blev jag när vi skaffade hund, Bianca var så spökig under en period och reagerade på minsta lilla ljud ute och såg farliga saker i varje buske, har man då en livlig fantasi så ser snart även en matte spöken, monster och mördare... Fast hittills har det ju alltid varit falsk larm! Men med två aussisar i familjen behöver man inte vara orolig för att någon skulle kunna smyga omkring obemärkt i alla fall! De larmar ordentligt! Stackars den som låg i ett tält en tidig halvmörk höstmorgon när Tía var ca 2 år, hon skulle så klart undersöka tältet och jag trodde inte att det var någon som låg i det, så hon sprang fram och upptäckte att det faktiskt fanns en människa där, jösses vilket skall! Men sen har det inte funnits några tält i den lilla skogen...

När man som jag kom idag ca kvart över 4 så var det nästan mörkt... Men jag hade ingen lust att gå i omgångar med hundarna eller med alla fyra på en gång så jag åkte iväg till Råda för att gå en mörkerpromenad! Det gick faktiskt riktigt bra, men inne i skogen var det tur att jag hade med en ficklampa! Nu är Bianca gammal och förståndig och har slutat se spöken i buskarna så det var en lugn och skön promenad! Men det är ju ingen idé att försöka ta några kort i mörkret så idag får det bli utan bild, tyvärr!

Efter att ha ätit en smörgås tog jag med de två yngsta busarna och åkte bort till klubben för att träna lydnad tillsammans med Carolina. My var riktigt duktig! Men det är en bit kvar innan vi kan tävla... Tía tyckte att det var kul med lydnad en stund men sedan var det mer intressant att försöka komma undan... Men de fick i alla fall göra något! My fick dessutom busa med Anja, Carolinas valp. Det tyckte hon var kul men valpen sprang för lite hälsar My!

Nu ska jag återvända till rättandet av matteböcker... Längtar till helgen då det är ljust och man kan träna lite agility om det inte är för halt...

Agility, skadade hundar och tidsbrist

Oj, vad tiden går fort ibland! Nu var det rejält länge sedan jag var inne och bloggade! Mycket beroende på att det har varit fullt upp på jobbet och hemma! Efter förra inlägget var det dags igen, alltså för slagsmål mellan My och Tía. Den lilla masken är för hemsk emellanåt! Far på Tía när hon minst anar det! Som tur var var Tommy hemma och kunde få isär dem! Men han fick sig ett bett av My han med... Så det blev veterinären igen och den här gången fick de sy ihop My på två ställen. Tía visade att hon är större och starkare, men inte fattar My det! Så My fick inte följa med till Rättvik utan hon och Bianca fick vara hemma hos mattemor och mattefar. Som tur var, var det inga större skador utan mer "bara" hål. Tur att senor och nerver klarar sig... Men givetvis var det en tung helg med mycket grubblande... Ska vi kunna ha henne kvar? Beslutet blev att vi försöker ett tag till och nu delar vi på dem när vi inte är hemma och har koll när vi är hemma så att de inte får en chans! Rättvik var en besvikelse agilitymässigt... Tía var helt galen, som hon blir när hon inte mår bra... Började halta på lördag kväll. Det visade sig att hon hade på något sätt slitit bort små bitar ur trampdynor både fram och bak. Vet inte om hon gjorde det på gruset när hon busade eller om det hände när de slogs... Men det förklarade hennes betende. Inte kul att starta (när man inte vet om det) och man inte hinner göra något förrän hunden är på andra sidan av banan... Tyvärr hade inte heller Tommy och Izzie någon tur!

My i husses gamla t-shirt och Tía

På måndagskvällen hade Tía ett litet ep-anfall... Kanske var det det som spökade veckan innan, att hon kände att något var på gång. Kanske kände även My av det, vem vet! Jag letar förklaringar till varför det blev bråk, jag vet!

I onsdags var det medlemsmöte på klubben. Faktiskt mitt allra första någonsin! Trots att jag varit medlem i olika brukshundklubbar i över 10 år... Det var intressant och trevligt! Dessutom blev det bestämt att det blir nya träningsoveraller! Kul att kunna visa vilken klubb man tävlar för igen! Fick lite skäll av Carolina eftersom jag inte hade kommit till lydnadsträningen... Klantigt att glömma av den!!! Men tyvärr typiskt mig...

Så i fredags lämnade vi My och Bianca igen hos mattemor och mattefar (tack snälla!!!!) och ställde kosan mot Nyköping! Det gick fint att komma till Nyköping men det var lite värre med att hitta till campingen för det var inte alls skyltat som de hade sagt... Först var man tvungen att komma till hamnen för att hitta skyltarna. Men när vi väl hittade dem var det inte svårt att hitta dit även om det kändes som om körde rakt ut i skogen! Men vi kom dit och blev mötta av en man som visade vägen till stugan! Efter att ha rastat hundarna bar vi in alla grejer... Det var en fyrbädds stuga men det måste vara den minsta lilla stuga vi någonsin bott i!!! Tur att vi bara var två! Fast det är klart att det är bekvämt på ett sätt! Man nådde allt när man satt ner! Så efter att ha ätit lite kröp vi till sängs och sov gott hela natten! När vi kom ut på morgonen såg vi hur fint campingen låg! Precis bredvid Östersjön, i alla fall en vik av den. Måste vara väldigt vackert där på sommaren! Vi hade ganska gott om tid på oss eftersom vi inte skulle vara på tävlingsplatsen förrän vi halv tolv. Det var bra det för först skulle vi köpa vantar till Tommy. En vante hade nämligen mystiskt nog bara försvunnit sedan vi lämnade Lidköping... Resultaten från helgen är klart mycket bättre för mig och Tía! Vi kom runt fyra klasser av fem! Men tyvärr hade vi alldeles för många fel... 10 och 15 var det i alla, vilket blev placeringar som 21, 21, 29... Sista klassen åkte vi hemifrån så där vet jag inte var jag kom... Men jag är supernöjd ändå för hon lyssnade och det kändes bra! Fler fel var mina eftersom jag inte litade på henne utan störde henne vid t ex slalomingångar... Men vi måste verkligen träna starter! Tía har helt glömt hur hon ska göra när hon ska sitta kvar... Tommy och Izzie hade inte samma flyt utan det blev flera diskningar.... Vet inte vad det beror på! Izzie bestämmer vägen själv och det inte rätt väg... Tommy var inte glad vilket jag kan förstå!

Tommy sitter i vår lilla stuga... Det syns inte riktigt hur liten den är...

När vi kom hem och hämtade hundarna hade mamma gjort iordning mat till oss! Potatisgratäng och kött, mums!!! Jättegott var det! TACK!!! Annars hade det nog bara blivit makaroner innan vi kom i säng! Idag har jag haft det lyxigt, jag har haft ledigt!!! Men imorgon så blir det allt jobb!

Tía

Tack snälla ni, för att ni håller alla era tassar och tummar för Tía! Här kommer en liten uppdatering om Tía. Tyvärr har det inte blivit bättre... Hon sover knappt på nätterna utan är fruktansvärt orolig, vilket givetvis smittar till matte... Så just nu är vi två trötta individer! Jag har ingen aning om vad detta beror på! Så ikväll när de fick mat provade jag med att ge henne det "vanliga" fodret och inte blandat med lightfodret som hon brukar få på till kvällsmat. Får se om det hjälper... För det vore skönt för oss alla om hon kunde sova! Men hittills har det inte blivit något anfall, vilket är himla skönt!

Tur i oturen är att Tommy har jobbat kväll så hundarna har inte behövt vara ensamma så mycket på dagarna! Då verkar allt dessutom vara som vanligt! Ikväll var det möte på klubben och innan passade jag på att träna lite och då var hon som vanligt tyckte jag! Kanske rev hon nåt hinder som hon inte brukar göra men det kan bero på ljuset...

Nu ska jag nog börja packa lite och stryka det som ska med...

Tía och jag på Marie Hansson kursen.... Tía öser på för fullt som vanligt!

Oro och sömnbrist

I natt har det inte blivit mycket sömn för någon utav oss.... Tía behövde gå ut vid halv 1. Det är inget ovanligt att de två yngsta kan komma på att de glömde att göra allt vid sista promenaden, men det brukar gå bra att bara släppa ut dem lite snabbt i trädgården. Så det gjorde jag med Tía och efter en kort stund kom hon in igen. Gick och la oss igen och fick sova till ca 2 då hon behövde gå ut igen... Trodde att det berodde på att hon ätit en tuggis och kanske blivit lös i magen... Hon kom ganska snart in igen men den här gången var hon mer orolig. Gick upp och la oss men hon ville inte vara still... Så efter en halvtimme gick jag upp och släppte ut henne igen men den här gången ville hon inte gå ut... Stod bara och tittade på mig och gnydde.... Försökte gå och lägga mig igen men det gick hon inte med på. Hon fick Izzie att bli orolig och Izzie följde efter henne vart hon gick i huset. Nu blev även My fundersam över vad som pågick... Så klockan tre tog jag Tía och My på en liten promenad. Det blev bara en liten kiss och inget mer. Men Tía var helt tossig när vi kom in igen och överföll mig mer eller mindre. Hon började skrämma upp mig ordentligt... Trodde att det kanske var ett ep-anfall på gång eftersom de andra hundarna började följa efter henne. Provade med att ge henne lite mat. Men inget hjälpte! Hon ville inte vara still utan rörde sig runt runt... Men det blev inget anfall och till slut var klockan fem i halv sex och dags att gå upp för den natten... Gissa om jag var trött när jag kom till jobbet... Men orolig för Tía det är jag! Särskilt när det inte händer något konkret! Inga magproblem som syntes... Får se om vi får sova i natt...

Tía slappar i trappan... Fast här är hon inte så gammal, ca 1 år.

Vallning, agility och lydnad

Så försökte man vara duktig och skriva varje dag i bloggen... Men i onsdags körde det ihop sig och sedan har det inte gjorts någon bloggning förrän nu!

Jag och Sofia bestämde att vi skulle ta och träna agility på eftermiddagen. Alltid kul att träna ihop med någon! Jag kom lite tidigare än vad vi bestämt och körde lite slalom... Gick bra! När Sofia, Alice, Filip och Wille kom bestämde vi oss för att göra en liten bana med lite olika svårigheter i. Det blev en halvsvår slalomingång, lite gå i mellan hinder och kontaktfält så klart! Izzie tyckte inte riktigt om att det var två barn med men det gick ganska bra att köra henne. Men så fort hon satt still var hon tvungen att kolla vad de gjorde och kom de för nära i hennes ögon sett så skällde hon... Till slut satte jag in henne och Bianca i bilen... My och Tía brydde sig inte om att att det var barn där! De gick till och med på att bli klappade! My hade jag nog trott skulle gilla det men att även Tía gick med på det! Sofia hade med sig fika, mums! Något som jag alltid glömmer bort...

Alice på väg in i slalom!

På kvällen skulle vi träna lydnad med Carolina. Det regnade så där fint och blåste iskallt.... Inte mysigt alls! Träningen gick bra men det var nog mest snack förarna emellan på plan! Men det är trevligt att lära känna nya människor! När vi kom hem bestämde vi oss för att ta och prova förra höstens glöggsats... Det var gott!

I torsdags bestämde jag mig för att jag skulle ta och städa hela huset ordentligt! Torkade golv och allt! Det var välbehövligt! Men det blev ingen träning alls under dagen! Men det blev en kort sväng på kvällen när Tommy hade kommit hem!

På fredagen skulle vi åka till Karl och Gun för att äntligen prova att valla med My... Har inte gjort det tidigare eftersom hon har haft så himla lite lydnad.... Så de andra hundarna fick semester hemma hos pappa och mamma. Så bar det av ner till Varberg... My tyckte att det var spännande först med alla dessa border collies... Kanske kände hon igen sig vem vet! En utav hennes kullsystrar bor kvar, Mill, så det var intressant att se henne! Hon ser mer vuxen ut! Hon är smal men inte lika smal som My. Däremot är hon lite högre än My. My fick träffa Medusa, en halvsyster, de har samma mamma. Men Medusa är några år äldre. Det visade sig att det var två bestämda damer och smockan hängde lite i luften ett tag! Sedan gick vi in i fårhagen. Medusa fick hämta fåren, vi skulle sedan vara i en mindre hage / fålla för att se hur My skulle reagera... Jim en av deras yngre hanar skulle få vara med och hjälpa till, han var lite otäck tyckte My. Det visade sig att My tyckte att det mesta var otäckt... En stor otäck grind in till hagen, som skramlade som ett kompostgaller ungefär, otäck visselpipa, otäcka får.... Hon försökte klättra upp på matte för att komma undan... Efter ett ganska långt tag gick hon med på att vara på marken och efter ytterligare en stund kunde hon titta på fåren. Bitvis blev hon lite intresserad och sprang efter lite. Men inte för långt.... Om hon ska bli vallhund måste vi vara mycket hos fåren... Så nu får vi väl se hur det går!

My smyger lite på fåren, Mill vet hur det ska gå till!

My vågar sig på att springa efter en liten bit!

Igår var det både agility och lydnadsträning. My har ruskigt svårt för att ligga plats! Det var Marie och Texas som såg till att vi fick tränat lydnad den här veckan oxå! Det är bra det!

Idag har vi försökt att få ordning på trädgården. Nu är alla rabatter rensade och löven uppkrattade! Så även om det blir mer ogräs innan våren så får det vara nu... Efter att ha gått en riktigt långpromenad uppe i Råda så bestämde vi oss för att åka och se om det var ledigt på klubben. Det var det så det blev lite agilityträning. Izzie och Tía var jätteduktiga! Men det var svårt för tvåbeningarna att springa med kängor... My var knepig och ville inte hoppa! Hon sprang mest förbi så jag bröt. Kanske har hon fått lite ont i ett bakben... Hon blev påsprungen av Jim i fårhagen och sedan har hon busat med de andra hundarna hemma i skogen... Så nu får hon vila några dagar...